BUS fyller 20 år
Margita Dahlström var BUS första ordförande och en av de pådrivande krafterna till att BUS bildandes i april 1989. Det året levde BUS på ett lån från KRO och arbetet bestod i att utveckla organisationens grundvalar. 1990 tog BUS in drygt 2,5 miljoner kronor i upphovsrättsersättning, delade ut hälften och kostade ungefär lika mycket.
Margita avgick vid årsstämman 2000 efter 11 år som ordförande. Då tog BUS in 33 miljoner kronor och kostade 6,5 miljoner kronor, drygt 26 miljoner delades ut till konstnärerna. BUS hade vunnit marknadens förtroende både som part i avtal om återgivningar och som part i inkasseringen av följerätt, samtidigt som staten givit BUS förtroendet att fördela individuell visningsersättning. Idag tar BUS in 66 miljoner och delar ut 55 miljoner kronor. 
BUS årsmöten
BUS första riktiga årsmöte genomfördes 17 maj 1990, men organisationen
hade bildats redan 1989 genom ett beslut av KRO som också tillsatte den
första styrelsen. Styrelsens första uppgift var att organisera
verksamheten främst genom att utforma ett medlemsavtal, stadgar och
ordna lokaler och andra praktiska frågor. Årsmötena har fattat beslut
om alla viktigare förändringar av BUS verksamhet och därmed pekat ut
BUS väg framåt. Styrelsens förslag till årsstämmorna skickas alltid ut
på förhand och diskuteras även med konstnärsorganisationerna.
Årsstämmorna utser styrelse och ordförande, kommittéer och
valberedningar.
Individuella uppdrag
En av BUS första uppgifter var att skaffa individuella uppdrag. Det var
viktigt att upphovsmannen själv gav BUS ett individuellt uppdrag att
företräda den personliga upphovsrätten och vi lade därför ned stor vikt
på att informera om BUS arbete och hur vi fungerade. 
IR
Individuell reprografiersättning, IR, infördes 2003 som ett samarbete
mellan ST, BUS, KRO och KIF. Bakgrunden var från början oenighet kring
hur medlen kunde fördelas mellan organisationerna. Genom att istället
komma överens om ett system där vi satte upphovsmännen till
illustrationer, konstverk och konsthantverk i centrum byttes osämjan
till ett fruktbart samarbete som sedan dess utvecklats på fler områden
(Bildupphovsrätt i Sverige, samflytt och så vidare).
Ersättningens grundval är att lärare ska få ta kopior ur böcker för att
bedriva undervisning. I och med att IR ska spegla möjligheten att bli
kopierad i undervisningsväsendet utgår den ifrån hur många bilder man
har i böcker. Det finns en lägsta gräns som man måste uppnå för att få
ut ersättning, men även en maxgräns.
Droit de suite - följerätt
När följerätten, som då hette droit de suite, infördes 1 januari 1996
trodde vi att det var slut på konsthandelns ihärdiga motstånd mot att
konstnären skulle få ersättning när dennes verk vidareförsäljs. BUS
utarbetade informationsmaterial och inledde diskussioner med de större
auktionshusen och konsthandelns organisationer. Det första halvåret
började BUS inkassera ersättningar och kunde föra dem vidare till
upphovsmännen, men i juni samma år tog det tvärstopp. Då hade handeln
startat sin egen förening, DUR, och med denna skapade man avtal som
skulle utestänga BUS från inkassering. Detta ledde till att BUS endast
kunde inkasserade marginella belopp. Denna konflikt kvarstod några år,
men avgjordes till slut av marknaden – det visade sig att DUR inte
klarade av att fullfölja sina avtal med handeln och inför denna risk
valde handeln att överge DUR-upplägget. I mitten av 1998 lade DUR ned
inkasseringen av följerätten och BUS har sedan dess haft en väl
fungerande inkassering och ett bra samarbete med handeln.
Information
BUS uppgift sedan starten 1989 har varit att arbeta med att nyttiggöra
upphovsrätten för bildkonstnärerna, genom inkassering och fördelning av
ersättningar. Det uppdraget har också kompletterats med uppgiften att
redovisa erfarenheterna av hur upphovsrätten fungerar för
bildanvändare. BUS uppgift är att se till att det är enkelt och smidigt
att använda konstnärernas verk. Därför försöker vi både anpassa våra
system och avtal samtidigt som vi informerar om vilka regler som gäller
och hur det går till att få nödvändiga tillstånd. Kunskapen om och
respekten för bildkonstnärernas upphovsrätt har ökat betydligt under de
tjugo år BUS varit verksam.
IV
Individuell visningsersättning, IV, startade 1997 genom ett beslut i riksdagen. Ersättningen har sin bakgrund i det statliga anslaget för visning av den offentligt ägda konsten. Tidigare hade det funnits en personlig visningsersättning som dock avskaffades av konstnärsnämnden, till konstnärernas förtrytelse. Missnöjet nådde fram till politikerna och 1996 kunde BUS i samarbete med KRO och KIF presentera ett förslag till en individuell visningsersättning genom BUS. Förslaget löste frågan och har efter hand fått ett brett stöd som en väsentlig del i bildkonstnärspolitiken. IV berör idag över 3 300 konstnärer och tillför dessa mellan 500 och 40 000 kronor årligen.
Opinionsbildning
Ett av de viktigare skälen till att BUS bildades just 1989 var att det då fanns en statlig upphovsrättsutredning som arbetat under lång tid och som höll på att avsluta sitt arbete. Det förväntades att utredningen skulle föreslå förbättringar i det svaga skyddet för bild- och formkonstnärerna, bland annat genom att införa en ersättningsrätt när konstnärens verk vidaresåldes. Ersättningen kom att kallas droit de suite vilket senare ändrades till följerätt. När utredningen presenterades 1990 fanns ett sådant förslag med. Förslaget hade starkt stöd i Sveriges riksdag som under flera år markerat majoritet för förslag att konstnärerna skulle få ersättning när konstverk såldes vidare. När regeringen så småningom (1992) kom med sin proposition hade man utelämnat förslaget. Reaktionen hos BUS och konstnärerna blev starkt och BUS gick ut med en hårt profilerad attack mot regeringen. Vi begärde stöd direkt hos riksdagen och fick ett mycket brett gensvar, en majoritet stod bakom att ge regeringen i uppdrag att införa följerätten 1994. Döm om vår förvåning när, den dåvarande borgerliga, fyrpartiregeringen lät partipiskan vina över riksdagsgrupperna i centern och folkpartiet som vek ned sig. Efter ytterligare turer i frågan kom till slut ett beslut och följerätten infördes 1 januari 1996, mycket tack vare BUS ihärdiga arbete för att rätten skulle tillerkännas konstnärerna.
Reproduktion
BUS började redan från början att arbeta intensivt med att lämna
tillstånd och ta in ersättningar när konstverk reproducerades. Det var
en oreglerad marknad, alla gjorde som de trodde var rätt, sällan
tillfrågades eller ersattes konstnären. BUS ställde krav på ersättning
och redovisning, vilket var obekvämt. Särskilt tidskrifterna och
dagstidningarna vägrade och hävdade principiella invändningar. BUS drev
med framgång rättegångar mot Bonniers och Allers tidskrifter och efter
dessa kunde vi få till stånd väl fungerande avtal både med
branschorganisationen för tidskrifterna och med ett stort antal
enskilda dagstidningar. Avtalen ger tidningarna redaktionell frihet
samtidigt som upphovsmännen får ersättning.